Denna tavla står på tork och är inte riktigt klar än, men jag väljer ändå att publicera den ändå. Jag ville måla en kvinna som får möta Jesu blick med glädje, men hela tiden så blev det något annat som kom fram både i min bild av Jesus och hos kvinnan, ett allvar, sorg, ledsamhet men också närhet och tröst. Jag förstod att den skulle handla om det jag så många gånger varit med om och som jag här beskriver i en dikt: Med dig Det är inte alltid jag tittar in i dina ögon Inte alltid jag stoppar min flykt från smärta och välkomnar din närvaro att röra vid mig Inte alltid upptäcker jag hur du i din medkänsla kan hela djupa sår och låta din himmelska tröst beröra mig på djupet Men nu har jag talat om för dig och mig vad jag erfar när jag stannar upp och lyssnande förstått vad som känns i min varelse Jag känner hur du uppmärksamt likt ingen annan lyssnar och förstår allt som renande och helande olja över mina sår talar du till mig precis de...