Väntan


Väntan

 
Många tysta stilla stunder

i väntan

på att Gud skall tala

har jag nu

vid lugna vatten

sätter jag mig ner

och min själ får ro

får fred


vattnet är spegelblank

och ljuset tittar fram

bland molnen


jag bara är

och här

ger jag upp

min prestation

mitt eviga jagande efter bekräftelse

även fast det tar emot inombords


Känns ibland tråkigt

men så här lugn

har jag knappt varit

om än för en stund


Jag tror det är Gud

som kallat mig hit

och det är min tillit

till honom

som växt

när han med all tydlighet

talat till mitt hjärta

och berört mig med sin närvaro


han har gjort mig fri

att klara av att ta tid

i vila med honom


här ger jag Gud allt

sorgen rinner av mig

jag låter smärtan vila i hans sårmärkta händer

mitt brustna hjärta

får bo i hans styrka


omgiven av ljus

visar Gud i stillhet

vägen fram

där får jag verkligen bli sann

och här får jag stanna kvar

tills han kallar mig

att göra något för sig

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En soluppgång

Pärlan

Utställning med Gunnar Moberg och Kerstin Een