Omvändelse med hjälp av kreativiteten

 

Jag tycker det pratas för lite om omvändelse i kyrkan idag, om det centrala i evangeliet i att vi behöver göra upp med synder och oförlåtelse och vända oss till Jesus. Ropa till honom från djupet av våra hjärtan om hjälp att kunna förändras och ta emot Guds renande, helande och upprättande förlåtelse och kraft. Vi behöver det personligen men också för och i våra sammanhang, kyrkor och länder.

Många gång är mitt sätt att jobba med min omvändelse och helgelse är att med hjälp av kreativiteten få fatt på hur det ligger till med mitt hjärta. Det blir en slags andlig och själslig terapi som såklart påverkar kroppen också. Ofta ger min kristna andliga vägledare ger mig ett bibelstycke eller ord att meditera och begrunda, Jag försöker ställa mig frågor som hjälper mig fantisera som om jag vore där i berättelsen, om vem jag känner igen mig i, vad som luktar, känns och hörs. Jag lyssnar på de frågor som kommer upp i mig och vad som berör mig och varför. Jag brukar även reflektera kring bibeltextens kontext och hur den kan hjälpa mig förstå texten.

Framför allt letar jag efter min motstånd till vad som står, mina frågor, känsla av motvilja, förvirring och jobbiga känslor. Det som hindrar mig att följa Jesus än mer fullt ut. Jag försöker också omfamna alla goda känslor, vilja och tankar och uttrycka tacksamhet till de frön av tro som landat i mig och börjat växa på olika områden.

Det är en spännande process där jag skriver ner mina tankar, försöker illustrera dem i bild och sedan skriva ner en sammanfattning i form av en dikt av vad den processen sa mig. Speciellt när jag målar öppnar nämligen min hjärna och hjärta upp sig för att förstå saker mer grundligt och djupt, färgerna och formerna pratar med mig om vad som finns i mitt hjärta och där någonstans inser jag vad jag behöver göra och var problemen bottnar i. Det är fantastiskt att kreativiteten kan hjälpa mig att förstå det och hjälpa mig att lättare kunna formulera en bön om omvändelse och rop på hjälp.

Jag får bli sann och lära känna Sanningen. Det kan upplevas lite flummigt men för mig leder det fram till tydlighet och större förståelse.

För mig är Gud är alltid välkommen att värka i mig och leda dessa stunder, ibland ber jag en bön om det ibland är det bara självklart. Det är Den Helige Ande förtjänst att det blir så välsignat. Gud som är skaparen har skapat mig för att skapa, för att vara lik honom.

Och så tycker jag det är så roligt, är i mitt rätta element på så många sätt.

Att skriva dikter om processen är ett sätt att minnas och ta till vara på det ädelstenar av insikter och visdom jag fått ta del av. Att skriva dikter och måla har jag gjort sen jag var barn och har varit en plats där jag känt mig respekterad och trygg även när jag var mobbad.

Senare samtalar jag sedan med min Andlige vägledare om processen och vad som kommit upp. Hon hjälper mig att ännu mer förstå och sätta ord på vad jag behöver fokusera på just nu och vad som kan hjälpa mig närmare Gud.

Och efter år av att upprepa denna process har bilderna och poesin varit med i utställningar jag haft och nu även blivit en bok. Är så glad för att det Gud ger mig med hjälp av något jag älskar att göra få välsigna och hjälpa fler människor förhoppningsvis närmare Gud och förstå viktiga saker.

Att det blivit en bok av det är också ett sätt för mig att lättare kunna komma åt och minnas, läsa och återigen beröras. Bilderna är ofta färggranna, fyllda med symboler och förhoppningsvis också vackra (även om det inte är så viktigt i processen att det blir just vackra).

Nu har jag även börjat och har planer på att komma till olika kyrkor och platser och presentera delar av det som berört mig genom åren. Jag pratar om Guds trofasthet och godhet genom svårigheter med hjälp av flera olika kreativa uttryck. Det är spännande resa jag är på och jag ber att det Gud vill göra genom denna bok skall få ske. 

 

//Sophia Ivarsson