Blodröda blommor Jag plockar blodröda blommor längs min livsväg på väg uppför berget påminner de mig om Jesu kärlek och ger mig uppmuntran, kraft och tröst Varje bit av vägen finns hans kärlek med mig och jag får ta del av den välsignelse Jesus låter mig ta del utav på grund av att han dött för mig och att jag tagit emot honom i mitt hjärta Hans blod är renande och helande välsignelser väller utifrån den och jag blir vit som snö från att varit svart och andligt död förbannelsen på grund av synden bröt han när han dog och uppstod och jag får ta del av hans rike redan nu fast ännu inte i sin fullhet Men hela vägen är han med mig och om jag är uppmärksam så kan jag se att jag har fullt av blodröda blommor i min famn solen lyser och jag kan känna hans värme och skönhet på den vägen jag går fram Ja lilla jag är aldrig ensam
Förlorad men återfunnen Idag när jag skulle läsa i min bibel kom jag till ett stycke en liknelse som Jesus berättade som ofta kallas för: ”den förlorade sonen” och började fundera mer över hur vi blir och fortsätter vara kristna, hur vi kan bli förlorade om vi inte vill vara ett Guds barn längre, men också hur Gud aldrig slutar älska och söka våran gemenskap var vi än är i livet. Så vill du så häng med i min fundering och försök att förklara detta! Bibeln säger att vi alla har gått bort från Gud, att vi alla har syndat. Alla har vi gjort saker som han som är vår skapare och älskande Fader vet inte är bra för oss och andra. Romarbrevet 3:23 Alla har ju syndat och gått miste om härligheten från Gud. Många av oss kan känna det ifall vi tänker efter och känner av vårt samvete, men ibland har vi dövat det så att vi inte känner vad som är rätt och fel. Romarbrevet 2:14-16 14När andra folk, som inte har lagen, ändå av naturen lyder det som står i den, är de en lag för sig sj...
Väntan Många tysta stilla stunder i väntan på att Gud skall tala har jag nu vid lugna vatten sätter jag mig ner och min själ får ro får fred vattnet är spegelblank och ljuset tittar fram bland molnen jag bara är och här ger jag upp min prestation mitt eviga jagande efter bekräftelse även fast det tar emot inombords Känns ibland tråkigt men så här lugn har jag knappt varit om än för en stund Jag tror det är Gud som kallat mig hit och det är min tillit till honom som växt när han med all tydlighet talat till mitt hjärta och berört mig med sin närvaro han har gjort mig fri att klara av att ta tid i vila med honom här ger jag Gud allt sorgen rinner av mig jag låter smärtan vila i hans sårmärkta händer mitt brustna hjärta får bo i hans styrka omgiven av ljus visar Gud i stillhet vägen fram där får jag verkligen bli sann och här får jag stanna kvar tills han kallar mig att göra något för sig
Kommentarer
Skicka en kommentar
Härligt att du vill kommentera detta!